I den hela tiden allt mer myllrande världen av samtida konst fortsätter fotografiet att vara ett av de språk som unga konstnärer föredrar att använda. Vid visningen “Det kemiska vattnet”, som invigs den 7 juli vid Click Galery i Milano, hittar vi verk föga kritiska utan snarare fokuserade på detaljer samt återhämtningen av denna noggrannhet kring just detaljerna, som det samtida livet – hela tiden snabbare – har tagit ifrån oss och som fotografiet och konsten i allmänhet försöker att ge tillbaka.

Mario Washington är en ung italiensk konstnär som föddes i Milano och som sedan fortsatt att bo och verka där. Precis som många andra studerade han juridik samtidigt som han började ägna sig åt fotografi år 2006. Två år senare bestämde han sig för att ge sig av till New York, centrum för den samtida konsten, för att praktisera vid Bruce Silverstein Gallery, där han började förstå teknikerna och även utveckla sin egen stil som konstnär.

Tillbaka i Italien deltog ha i den fjärde upplagan av “Premio Arte Laguna” (Venedig 2009) och visade samma år upp utställningen “Metafysikens natt” vid Click Gallery. Hans första individuella utställning “Det kemiska vattnet” har hölls från den 7 fram till den 27 mars i år vid Acuario cívico i Milano, och den 7 juli invigs den vid Click Gallery, ett konstgalleri där denne artist har etablerat ett stabilt samarbete. För mer information: www.clickgallerymilano.com.

Washington bestämde sig för att fotografera landskap och natur och då särskild en typ av “dött landskap”, bestående av urbana detaljer med konstgjorda ljussättningar. Han är alltid på jakt efter speciella ljus där färgerna (ibland rent psykedeliska) kontrasterar mot varandra vilket skänker en spöklik aspekt till de byggnader och utsikter som han väljer. Hans intention verkar vara att fotografera det som inte finns här, så som William Gibson har sagt, fader till cyber-punklitteratur, och som i sin berättelse “The Gernsback Continuum” sätter en av sina figurer framför en byggnad i flera timmar, i väntan på ljuset som kan avslöja detaljer som förändras i en annan byggnad till något helt annat.

I Mario Washingtons fotografier finns mycket tystnad. Han ber den som beskådar verkat att lära sig att se detaljerna och det som bara den fotografiska idén kan avslöja.

I “Det kemiska vattnet” studeras vattnet genom dess olika fysiska former vilket fångas i trettio fotografier som visar på den extrema anpassningsförmågan som vattnet har, men också dess frätande kraft, destruktivitet, den långsamma kraften på vilken den penetrerar vilket material som helst och förändrar formen i tiden, en lång tid som vi idag varken kan vänta eller inse att den finns.

menschauser

Om du önskar komma och se denna visning och ta reda på om konstnären lyckats med sina intentioner, då rekommenderar vi att du hyr en lägenheter i Milano och njuter av en helg helt ägnad åt konst i staden där den samtida konsten knappast saknas.

Kontakta mig 

Översatt av: Kristian Lönner